Harmaahiuksinen nainen kuuntelee kuulokkeilla rauhallisena ulkona.

Artikel

Kvinnan, klimakteriet och arbetslivet

Ledvärk, sömnlöshet, hjärtklappning, huvudvärk, svettning? Känns det som om den höga nivån på yrkeskunskapen och kunnandet plötsligt är på väg att försvinna och den professionella självkänslan är på våg neråt?

Alla dessa eller enstaka symptom och nedstämdhet kan dyka upp till synes ur tomma intet hos en kvinna i medelåldern. Men många tänker att symptomen beror på livssituationen eller åldrandet, och kommer inte att tänka på att de kan bero på klimakteriet.

Kvinnor i Finland kommer in i klimakteriet i genomsnitt vid femtio års ålder, men estrogenproduktionen börjar avta så småningom redan flera år före den egentliga menopausen. Då är det fråga om premenopausen, det vill säga förstadiet till klimakteriet. Det är inte alltid lätt att själv känna igen förstadiet till klimakteriet och ofta uppsöker patienten en mottagning på grund av sömnlöshet som försämrar livskvaliteten och arbetshälsan. I genomsnitt upplever kvinnor symptom på klimakteriet under 7,5 år och få kvinnor går igenom klimakteriet utan några symtom alls.

Att vara ute i arbetslivet under klimakteriet

Vad bör varje arbetsplats förstå angående klimakteriet och hur det påverkar kvinnans liv? Som bäst kan klimakteriet vara dörren till ett nytt och givande livsskede, då man kan stanna upp för sina behov och önskemål och fundera på vad man vill använda sin egen tid och energi till. Å andra sidan kan klimakteriesymptomen även signifikant försvaga välmåendet, livskvaliteten och arbetsförmågan.

Spektret av klimakteriesymptom är brett. De vanligaste symptomen är heta vallningar, led- och muskelvärk, irritation och sömnstörningar. Skiftesarbete och klimakterium är ofta en krävande kombination. Oregelbunden sömnrytm och uppvaknande på morgonnatten förekommer ofta under klimakteriet och detta försämrar orken och arbetsförmågan. Ständig sömnbrist försvagar koncentrationsförmågan, påverkar sinnesstämningen och ökar irritationen. Genom en bra planering av arbetsskiftena stöds återhämtningen. Kort skiftesrotation hjälper arbetstagaren hålla fast vid en så regelbunden dygnsrytm som möjligt och att ha ett nattskifte i sänder i stället för två eller tre efter varandra underlättar återhämtningen. Efter ett tidigt morgonskifte gör en tupplur att man orkar bättre, bara man kommer ihåg att den ska vara kort, högst en halvtimme.

Det kan kännas svårt att prata om klimakteriesymptom på arbetsplatsen, fastän de ofta påverkar arbetet. Det behövs mera information och öppen diskussion för att öka förståelsen för klimakterieåren både i arbetslivet och i hela samhället. Hur orkar du? Hur mår du? Dessa frågor i vardagen kan öppna en diskussion om klimakteriet. När man inte lämnar ensam med klimakteriesymptom och man får hjälp och stöd för dem, kan ett givande livsskede börja, och detta livsskede är ofta det mest produktiva och kreativa skedet av vuxenlivet.

Företagshälsovården hjälper med att känna igen symptom på klimakteriet

Det är individuellt i vilken ålder klimakteriet börjar, och symptom på klimakteriet dyker ofta upp oväntat mitt i livet. Sömnlöshet, nedstämdhet och diffus värk är symptom som många inte med en gång kopplar till klimakteriet. Ta gärna upp även diffusa symptom på företagsläkarens eller företagshälsovårdarens mottagning, eftersom symptom på klimakteriet kan lättas på många sätt.

Det är viktigt att känna igen symptom och påbörja behandling i rätt tid även med avseende på arbetsförmåga och arbetshälsa. Klimakteriet har nu för första gången skrivits in i regeringsprogrammet för Finland. Syftet är att inom företagshälsovården effektivera igenkänningen av klimakteriesymtom och stöda arbetsförmågan hos kvinnor i klimakterieåldern, och hos Pihlajalinna är målet att känna igen alla risker för arbetsförmågan och ingripa i orsakerna till dem.

Vi tar hand om er

Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid sitt mående och sin hälsa och förhålla sig empatiskt till sig själv. Stanna gärna upp för att fundera på hur du trivs i arbetet, vad som kan bidra till återhämtningen under arbetsdagen och vad som ger energi efter arbetsdagen? Släpp alla prestationskrav på fritiden senast nu och låt kreativiteten flöda. Dansa, måla, handarbeta, skriv, motionera, träffa vänner, och gör det du älskar. I stället för hård träning är det ofta bättre för både kropp och själ att vistas i naturen eller göra trädgårdssysslor. Bli inte ensam med klimakteriesymptom, det finns hjälp att få.

Veera Lange Serviceansvarig, Sinnets Pihlajalinna CBT-I sömnlöshetsterapeut på specialistnivå (SUS)

Begär en offert på företagshälsovårdstjänster

Vill du höra hur vi kan stötta er arbetsgemenskaps välmående?

Låt oss tillsammans skapa en företagshälsovårdslösning som stärker både kropp och själ.

Pihlajalinnan punertavahiuksinen naislääkäri hymyilee lääkärikeskuksessa.

Läs mer

Kolme naista odottaa vastaanotolla, hoitohenkilökuntaa kulkee ohi käytävällä.

Effektfullhet och ansvarsfullhet genom praxis för sjukfrånvaro

Hymyilevä nainen kävelee kaupungilla syyspäivänä lämpimästi pukeutuneena.

Led dig själv – utvecklingssamtal under hösten

Työkykyvalmentaja keskustelee kahden asiakkaan kanssa toimistoympäristössä.

Känner du din egen arbetsförmågecoach?

Ihmisten jalat roikkumassa laiturilta kesäisessä järvimaisemassa, kuvastaen lomarentoutta ja palautumista.

Tillbaka till jobbet efter semestern

Kaksi kypäräpäistä työntekijää keskustelevat hyväntuulisesti tehdasympäristössä.

Företagshälsovården kan bidra till att minska permanenta sjukpensioneringar